Abrigos historia har sina rötter i det sociala arbete som utfördes genom den Skandinaviska sjömanskyrkan och de svenskar och norrmän som bodde i Rio de Janeiro på 1980-talet.
Arbetet fick en ny inriktning när sjömansprästen i Rio, Stefan Martinsson, fick bidrag från SIDA och Lutherhjälpen för att undersöka möjligheterna av ett arbete för att hjälpa de många barn som levde övergivna på Rio de Janeiros gator.
Stefan Martinsson blev genom sina kontakter i kåkstäderna uppmärksammad på att det bakom varje övergivet barn fanns en ung, övergiven, lågutbildad kvinna, föräldralös och från socialt marginaliserade miljöer. Utifrån upplevelser och tankar kring socialt utanförskap och dess konsekvenser utifrån ett socioekonomiskt perspektiv föddes tanken på ett härbärge, ett abrigo, för gravida kvinnor och unga mammor.
Abrigo ligger i förortskommunen Itaboraí, ca 50 km från Rio de Janeiro, och har under 30 år arbetat för att ge kvinnor från sociala riskområden och våldsamma familjesituationer stöd att bryta upp och finna vägar till en bättre framtid.
Under de många verksamhetsåren har arbetat både fördjupats och breddats för att inkludera också ungdomar från närliggande och mycket våldsamma kåkstäder.
Genom det stora förtroende som vuxit fram mellan å ena sidan människor från våldsamma miljöer, ungdomar från sönderslagna familjer, kvinnor på flykt från urban misär och å andra sidan Abrigo och dess arbetslag har Abrigo blivit en referens i ett område med närmare 2 miljoner invånare och en röst för förändring i den lokala kommunen.
Abrigo ser utbildning som det viktigaste redskapet för att kvinnor skall upptäcka sin inneboende styrka, sin förmåga att skapa sig en framtid med värdiga förhållanden. Härigenom hjälper vi kvinnor att höja sin röst i det sociala vakuum som uppstått i ett samhälle där socialt utsatta utsätts för samhällets frånvaro, tystnad och likgiltighet. Den tystnaden kan bara brytas av kvinnor som genom utbildning och självförtroende vågar tro att de har makt att förändra.